bör man först och främst placera det kapitalet i ett KF-konto. Ett Kapitalförsäkringskonto.
Detta på grund av skattefördelar. I synnerhet gällande utdelningar.
Osäker på skillnaden mellan ISK och KF-konto? Vill du veta mer?
avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/aktier/vilket-konto-ska-jag-handla-aktier-i.html#kapitalforsakring
nordnetbloggen.se/jamforelse-mellan-kapitalforsakring-och-investeringssparkonto/02/02/2017/
Genom att på google söka "KF + blogg" eller "ISK + blogg" så kan du få mer utförliga utläggningar om skillnader i skattesatser osv. Det finns sparbloggare om arbetar med finansekonomi och är rejält nerborrade i ämnet.
Min strategi grundas i utdelningsaktier.
Det innebär att jag investerar en viss summa i aktier, med, i regel över 4% i direktavkastning. Därefter kan jag köpa nya aktier för utdelningarna. I teorin behöver jag alltså inte bekosta nya aktieköp med pengar från ihoptjänad lön etc. Jag återinvesterar utdelningen. Såhär kan det se ut och fungera:
Du köper aktier i säg, Johnson and Johnson (kortnamn: JNJ).
Ett pålitligt läkemedelsbolag som höjt utdelning under 50-nånting år i följd.
De delar ut kvartalsvis. Var tredje månad, för att vara övertydlig.
JNJ har direktavkastning kring 3%.
Det betyder att du erhåller 3% av investerat kapital i utdelning årligen.
Vi säger att du investerar 10.000kr.
Då ska du få 300kr i utdelning första året, utspritt över fyra st tillfällen.
10.000 * 0.03 = 300kr årligen.
300 / 4 = 75kr per utdelning.
I JNJ´s fall får du utdelning i:
Mars-juli-sept-dec. Då får du (utdelningshöjningar undantaget för enklare beräkning)
75kr i utdelning per kvartal. Men!
Du betalar källskatt på dina utdelningar.
Hur mycket? 15%
75 * 0.85 = 63.75kr
Detta innebär att du bara erhåller 63.75kr av dina egentliga 75kr.
Vad händer med de 11.25 kronorna?
Multiplicera med 4 (antal utdelningar per år):
11.25 * 4 = 45kr årligen i källskatt.
De får du tillbaka, insatta på ditt KF-konto. Dock först två år (!) senare.
Varför så lång tid??
Det kan säkert den eminenta Stefan Thelenius förklara bättre än mig
z2036.blogspot.se/2016/10/jakten-pa-den-forsvunna-kallskatten
Jag ser naturligtvis nackdelar med att placera utomlands med denna fördröjning av 15% på utdelningar. Det innebär att jag går miste om att kunna sätta mina pengar i arbete.
Det hade kunnat växa tacksamt i min pengamaskin under den tiden.
Men ändå väljer jag denna sparformen. Varför? Jo, för att om jag ska få min Mattbomb (finns att se under "Portföljer & hemlisar") att smälla varje månad, ha tillväxtmöjligheter och diversiering i min portfölj, så ger Sveriges alla aktiebolag ett (enligt mig) begränsat urval.
Fördelen, som egentligen inte alls är en fördel, är i alla fall att jag om 1 1/2 år och resten av mitt liv (förhoppningsvis) kommer få en "bonusutdelning" i början av året. De 15% av mina utdelningar jag betalat i källskatt. Det kan låta som en klen tröst, men jag anser det vara bättre än alternativet.
När får man tillbaka källskatten exakt?
Den källskatt jag "betalar" fast snarare lånar ut, vid utdelningar under 2017, återfår jag under feb-mars 2019.
Det kommer år 2019 för mig landa kring kanske 1000-1200kr.
Inga summor jag inte kan leva utan, men visst är det lite tråkigt när jag vet att de hade gjort sig bättre investerade i mina portföljer under den perioden. Men såhär ser verkligheten ut.
Jag väljer blint nog att se det som en bonus när de dimper in på kontot.
Varför investerar du inte bara inom Sveriges gränser och därmed slipper fördröjningen på två år på utdelningar du har rätt till?
-För att det finns ytterst få bolag i Sverige som erbjuder direktavkastning kring 5-8%,
och de bolag som har så pass hög utdelningsandel i Sverige är bolag som inte har någon vidare tillväxtprognos, som Tele2, Saltängen, Telia, Swedbank, osv. Dessutom så delar de flesta svenska bolag bara ut en gång om året, vilket innebär att jag måste bekosta mina inköp månatligen. I Nordamerika delar de bolagen jag har i mina portföljer ut 4-12 ggr/år, med en direktavkastning kring 6.4% i snitt. Detta underlättar för att snabba på min pengamaskin. Detta genom att jag återinvesterar utdelningarna i mina innehav månadsvis. Utan att behöva bekosta partyt med min CSN-"lön".
Det finns bolag som delar ut 2-4 ggr/år i Sverige, men det är i stort sett bara preferensaktier, som inte har någon tillväxt alls.
Undantag finnes dock.
Bl.a.
Hemfosa (fastigheter) som har 4.5% utdelning. Delar ut 4 ggr/år.
Castellum (fastigheter) som har 4% utdelning. Höjt de 19 senaste åren. Delar ut 2ggr/år.
Thule (sällanvaruhandel) som har 2% utdelning. Delar ut 2ggr/år.
Atlas Copco som har 2% utdelning. Delar ut 2ggr/år.
Men som ni märker så blir direktavkastningen lägre och lägre. En pengamaskin växer betydligt snabbare med 6-7% direktavkastning än i ett bolag med 2-4% direktavkastning, källskatten till trots.
 |
| Jakten på den försvunna (käll)skatten |
Denna summa är beräknad efter källskatt dragits. 203 kr drogs i källskatt som jag alltså får återse i början av 2019, minns du? =)
Utdelningarna kommer sannolikt investeras i ett bolag som heter Savaria.
Här följer ett utdrag ur Gustavsaktiebolag om Savaria:
Trapphissar, villahissar, ramper och bilanpassning är så osexig verksamhet man kan tänka sig. Men Savaria är också ett typexempel på en ocyklisk snabbväxare. Ett kärninnehav där värderingen är det enda som gör mig tveksam. Annars har den allt: Lågt marketcap, snabb tillväxt, stigande utdelning, inga skulder, familjeägt, ocykliskt och en megatrend i ryggen.
Caset är simpelt: 10 000 personer fyller 65 i Nordamerika varje dag och befolkningen åldras. Marginalen ökar genom vertikal integration där de äger tillverkning, försäljning och installation. Jag har inte hittat ett bättre spel mot "grå tillväxt" i väst med en liten fot inne i Kina som bonus.
Kanada, 16,75 CAD, yield 2,15 %, P/E ttm 44, marketcap 472 M$
Vill du läsa mer om Savaria, eller andra bolag Gustav skriver om, eller utforska Gustav, följer en länk till hans inspirerande blogg:
gustavsaktieblogg.blogspot.se/2016/01/savaria-corp-ett-fint-hissbolag
En stark följrek för alla med förkärlek till de som kittlas av bolag utanför Sveriges gränser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar